STALLET

mötesplats

för Hästar & Hästfolk

Hovtramps rapporter från hästvärlden

...har som främsta uppgift att roa, oroa, beröra, röra om och uppröra.

 

2014 12 15

Foto: Hovtramp/Lasse 

Svensk Travsport rapporterar nytt läkemedel registrerat för häst, Equisolon (Prednisolon aktiv substans) har tillkommit på karenstidslistan för läkemedel till häst. Karenstid: 14 dygn

Det man borde ha skrivit, eller kopplat till Fass.se (djur) är de otroligt många och skilda biverkningarna, frågan är om preparaten över huvud taget ska användas. Biverkningarna (Fass) hittar du i menyn under Hästdoktorn...

 

2014 12 14

Det finns mycket trevligt att minnas runt travnestorn Olle Andersson. Mycket av det man saknar allra mest idag, inte minst i travsporten, bland de som en dag kommer att kallas veteraner. Ödmjukhet, respekt och empati för djur och människor. Fåordig och klok, rättfram och ärlig, har Olle senaste åren lufsat fram som en snäll inventarie på Solvalla Travbana. En person att minnas med respekt.

...med anledning av Solvalla-veteranen

Olle Anderssons bortgång december 2014

 

Foto: Hovtramp/Lasse

 

 

Foto: Hovtramp/Ilses omslag till Veteranträffen...

 Veteranträff!

*veteran – gammal och erfaren

Nostalgitripp med äkta hästkarlar...

I Hovtramps arkiv finns många roliga, udda och värdefulla intervjuer, med alla sorters hästfolk och Veteran-träffen var ett av många önskeprojekt. Travfolk från svart-vita tiden har inget bäst-före-datum och den yrkesskicklighet veterangänget hade när de var aktiva, borde ha förvaltats mycket bättre av färskare generationer.

Veteranträffen blev en uppsluppen tillställning, med glada gentlemän som sällan träffade sina forna kollegor och konkurrenter. Samtalen bandades, utvalda delar har renskrivits. Idag är det bara Sven ”Ludde” Karlsson som är kvar på jorden, men utan historia – ingen framtid. Varsågod och njut!

 

Foto: bild ur historisk amerikansk bok, backyardsulky

Veteranträff den  9/2 1993:

Rune Stolt Solvallas tidigare promotor och Elitloppsgeneral under många år (död)

Olle Andersson Sveriges ”bästa” hästskötare och tidigare travtränare (1925-2014)

Sven Karlsson (Ludde) ex.travtränare. still going strong.

Stig Eriksson Stockholms Travsällskaps ryggrad och handicaper (född 1917, död)

Ivar Kilström ”Kilas” ex-travtränare (1925-2006)

Olle Persson ”Fisk-Olle” ex-travtränare (död)

 

Foto: Hovtramp/Ilse (Olle i stallet...)

Olle Andersson (Paris-Olle) har rest vidare men är och förblir dåtidens mest beresta stalldräng. Olle kom till Solvalla redan på 1930-talet, så fort han slutat skolan. Sören Nordin blev Olles läromästare under ca 14 år, och många travresor blev det - Frankrike, Tyskland, Italien. Men Olle bytte faktiskt stall och arbetsgivare vid ett tillfälle och började som hästskötare hos dansken Tryg Levin-Hansen.

Travloppen hade inte alls samma utrustningskrav som idag, kuskarna körde lopp utan hjälm, sommartid hade många sidenmössa, vintertid pälsmössa. Förvånansvärt lite skador inträffade, Olle fick benet avsparkat en gång, men så fort värken var över blev det upp i sulkyn igen. Hästarna tyngdes ner för att bli travsäkrare, vilket givetvis satte sina spår i form av skador. 

Fast när Olle berättade om en bråkdel av sina reseminnen, blev det om resor med hästar som Scotch Fez, Whitney Hanover och Frances Bulwark. Redan 1942 reste travfolk runt i Sverige för att mötas i större lopp. Gävles Stora Pris med Bulwark J:r från Solvalla var ingen snabb travresa, efter omlastning i Tomteboda ( tog 4 timmar) blev restiden mellan Bromsten och Gävle ett helt dygn...

1950 reste Olle, Scotch Fez och Whitney Hanover från Bromstens järnvägsstation i en så kallad elefantvagn mot Paris och Prix D´Amerique. Tränare Sören Nordin skickade med 600 liter vatten tillsammans med seldon, foder, tävlingsvagn och andra förnödenheter, som hästskötaren fick bära själv under flera omlastningarna under resvägen.

Scotch Fez, dåtidens travkejsare och Whitney Hanover stod uppbundna i spiltor i järnvägsvagnen, under hela resan från måndag till fredag eftermiddag. Ett fotogenelement värmde bristfälligt upp en liten del av järnvägsvagnen, som i övrigt släppte in både grus och kyla genom otäta väggar. Olle och res-sällskapet fick turas om att sitta brandvakt, hästskötare, hästar och foder åkte tillsammans för att hålla värmen. Så värst mycket sömn och mat blev det inte. När matsäcken tog slut mitt i veckan fick hästskötarna knapra hästbröd och morötter. Elefantvagnen reste längst bak i tåget, vid perronger där det såldes dricka, frukt och mat, gällde försäljningen endast de främre vagnarna. Att springa iväg och handla vågade man inte med tanke på den dyrbara lasten. Sträckan mellan främre vagnarna och elefantvagnen längst bak var alldeles för lång! Hungern mot slutet av resan, mindes Olle med fasa.

Framme i Paris transporterades hästarna till ett galoppstall fyra mil från travbanan. Där fick de vila ut innan tävlingarna. Vattnet som släpats i mjölkflaskor från Stockholm tog slut långt före traväventyret började. Scotch Fez vann Prix D´Amerique och Whitney Hanover blev 2:a i ett annat stort lopp. Whitney (2:an) fick dricka franskt vatten de sista dagarna under resan, medan kejsaren Scotch Fez slurpade i sig resterna av det svenska vattnet, kanske skillnaden mellan en 1:a och 2:a...

   

Foto: EAP/Einar Andersson (arkiv Kanal75)

Frances Bulwark (2:a Prix D´Amerique 1953) var enligt Olle den häst som stod för den starkaste prestationen, och han borde ju veta. Frances hade inte samma fysiska förutsättningar att klara Paris tung kolstybb och blev 2:a på sitt fina löphuvud, en riktig järnlady. På Vincennes trängdes mellan 40-50.000 personer, ungefär lika många som idag, eftersom det inte får plats fler. Olle fick köra Frances Bulwark i lopp fem gånger, och vann fyra av dem.

Foto privat - Frances Nibs som föl på Väsby Stuteri med Ilses farfar.

Olle körde också Elitloppsförsök med Frances Nibs, och vann Amagers Jubileumslopp i Danmark med hingsten 1962, då 50.000 kronor var en hisnande prissumma. Olle hann vinna ca 125 travlopp under sin aktiva period, där även några större lopp finns med. Godbitar som Walter Lundbergs Memorial två år i rad, Åbys Stora Pris med Frances Nibs, Skandinaviska fyra och femårsmästerskapen, Gävles Stora Pris, Silverörnen med Frances Bulwark...

Till Finland reste Olles passhästar med båt. Från Solvalla till kaj transporterades de på öppna lastbilsflak. Från kajen i Stockholm vinchades hästarna ner till båtdäcket med lyftkran, fastspända i en trälåda, ofta med skötaren på ryggen. I Finland fanns sällan gäststallar i anslutning till travbanan. Olle mindes speciellt en finsk övernattning, i en brädgård, tillsammans med Frances Bulwark. Brädgården var en enda stor härlig spånbädd, Frances kunde gå lös och ”moppa” sig i väntan på tävling. Vid utselningsdags spändes två rep upp mellan träden vid travbanan.

Foto: Hovtramp- Olles äldsta dotter

Olle blev under hela sitt liv travsporten trogen, ofta i sällskap med döttrar, som på olika sätt  är engagerade i travsporten. Nästan hela familjen har suttit i sulkyn. Olles tidigare fru Maud vann åtskilliga lopp,både proffs och lärlingslopp, inte minst med Agrar Säva som Olle hade i tränings under sin tid som publiktränare. Jättehingsten stormade oftast fram längts ut vid staketet, med Olles fru Maud på släp. Helfranska Agrar Säva (e.Nono de Sassy-Bevia/Juba II) vann bland annat Salatrofén -78 och -81, blev 2:a i Walter Lundbergs -79. Kvinnor i tävlings-sulky var inte lika vanligt när Maud var i farten, men det spelade ingen roll att de manliga konkurrenterna ropade – nu kommer hon! De vann i allafall.

Olles (och Mauds) döttrar Tessan och Susanne har vunnit många lopp och säkert fått många god råda av pappa Olle. Två äktenskap, två skilsmässor, tre flickor och två pojkar blev det. Olle har ofta kallats ”Sveriges bästa hästskötare” och dessutom under en epok då hästskötarjobbet var mycket mer än ett vanligt arbete. Uppfinningsrikedom och tålamod genomsyrade hästskötaryrket på ett helt annat sätt än idag. Trots att Olle var publiktränare på Solvalla i många år, är det främst som hästskötare till dåtidens bästa hästar som de flesta minns honom. Klappa om Frances Bulwark när ni nu möts igen.

Foto: Sigge Stark, en av få kvinnor på Solvallas tidiga stallbacke, med en av de bästa, Balett.

 

Övriga veteranintervjuer:

Stig Eriksson var under många år Solvallas”ständige” sekreterare och handicaper, han blev vid sin läst fram till pension (styrelsemedlem i Stockholms Travsällskap från 1943) Ingen kände Solvallas historik som Stig, och det kändes extra värdefullt att Veteranträffen blev av medan han fanns kvar på jorden. Stig tillbringade många timmar vid ljusbordet på EAP/Einar Andersson, i glatt samspråk med mästerfotografen Einar. Gamla glasmålningar uråldriga negativ undersöktes under lupp och med Einars och Stigs hjälp fick både hästar och hästfolk rätt namn. Sista generation som kan identifiera bilderna? (bildarkiv omhändertaget av Kanal75, numera oftast utan fotografens namn vid publicering.)

Stig föddes rakt in i travsporten, fadern deltog i köpet av marken till nuvarande Solvalla travbana, 18/2 1915 då 36 tunnland mark bytte ägare, avstyckat från kronohemmanet Rissne och gården Solvalla i Spånga socken. Stig mindes väl 1920-talets stallbacke, och förmedlade synintrycken till oss som ”inte var med” på den tiden. Bällstaån (Solvallas innerplan) var betydligt större än idag, en brädstapel och ett järnräcke fanns att ”påla” hästarna vid när det drog ihop sig till tävling. Travtävlingar hölls även på Brunnsviken (när isen höll) och vid Lindö Ladugårdsgärde. Kuskar som bodde i närheten körde starthästen till tävlingsbanan i sulky, resten av hästarna transporterades på lastbilsflak. Långt fram i modern tid skrittades hästar i sulky från t.ex. Råsta gård i Sundbyberg. Över Bällstabro, genom Mariehäll mot Solvalla.

Tototillstånd beviljades 1923, men först i juli 1925 gick invigningen av Solvalla Travbana av stapeln, påpekade Stig. I mars sammanträdde en högtidlig generalförsamling och Allmänna Styrelsen (beslutsfattarna i svensk travsport.) Stadgar utformades och Stockholmsorganisationen ombildades. Vid mötet på Hotell Terminus deltog Greve C.Bonde, regementsveterinär Pålman, veterinär G.E Nordensson, godsägare Lundgren, en tidningsredaktör, en professor, en kapten, en banmästare och ett par lantbrukare och så några stycken som endast betitlades med ”herr.” Legendariska figurer kan urskiljas på gamla fotografier, personer som senare betytt en hel del för travsportens välgång.

Kallblod dominerade travsporten även i huvudstaden, berättade Stig. Hästar var nödvändiga i både jordbruk, skog och som transportmedel, fast många mätte hästkrafterna även på väg till kyrkan. Varmblodshästar var inget för vanligt folk. En av travsportens stilbildare Walter Lundberg, anlitade tidigt Peter Doleman och Gabrielsson som tränare och i. Lundbergs ägo utvecklades hästar som Red Bone, Tulipan, Nyanza II och Zule, stamfadern Baron Handspring och Skarphedin (imp.från Norge.) Att importera häst var oerhört stort i travets begynnelse.

   

Vintern 1927 innehöll fem travtävlingsdagar på Solvalla och slog Ulriksdal galopps tidigare omsättningsrekord (121.058:-)  Zule blev första svenska häst att trava under 1.30 (1.28,6) och Red Bone travade 1.26,1 på isen. Solvalla påbörjade bygget av de nya järnvägs-stallarna och den gula herrgårdslängan för 60 hästar, och travsporten var igång på allvar!

1930 kördes 255 lopp på Solvalla med 237 hästar, 543.855:- betalades ut i prispengar och en duktig hästskötare hade hög status. Grosshandlare, fabrikörer och åkare (hästägarna) hade betydligt mer att säga till om än idag. Med egna stall och hästar agerade de ofta ”tränare” även om det var privat-tränaren och hästskötarna som utförde jobbet. Hästägarna var eniga och den dåtida församlingen vågade både ställa krav och såg till att de efterlevdes. I ett dammigt protokoll från 1930 tog Hästägareföreningen till orda och meddelade att man påbjudit startförbud, om inte prispengarna genast höjdes med 20%, vilket blev upprinnelsen till en storstrejk i travsportens vagga. 1931 utbröt strejken för högre prispengar, ett tillfälle som flera av veteranerna minns väl.

Foto:  sparat "trav-info" från Solvalla tidigt 70-tal...

I det första loppet kom fyra hästar ut på banan, i lopp två syntes fem hästar och ju längre tävlingsdagen led, desto färre hästar blev det i loppen. När strejken var över utmättes stränga straff för alla inblandade, och värst gick det för de utpekade strejkledarna.

 

 

Travtränare Isidor Johansson uteslöts ur Sällskapet och dömdes liksom Anders Eriksson (Faringe gård) till förbud under 1 års tid att vistas på stallbacken, samt kör och träningsförbud. Sistnämnda straff gällde även för fastighetsägare G.A Schoug från Malmö. 1957 kom nästa strejktillbud i travsporten, även denna gång handlade det om prispengar och Hästägareföreningens starke man Tage Jakobsson blev efter strejken invald i Stockholms Travsällskaps Styrelse. 1957 blev ett mörkt år för Solvalla travbana även ur en annan synvinkel.

En kall februaridag brann det på stallbacken och 7 hästar förolyckades, bl.a Pygmalion som vunnit med Sven Ludde Karlsson veckan innan. Brandkåren var snabbt på plats och lyckades leda ut hästar, som i frihet sprang iväg mot Bromstenshållet. Tränaren Artur Nilsson såg hela sin karriär gå upp i rök, och avslutade sin tränarrörelse strax därefter. Orsak till branden var ett överhettat element i en selkammare med brädväggar. Ett flertal hästar irrade omkring i Bromsten innan de kunde fångas in. Fisk-Olle Perssons häst Skymaster var en av löshästarna, han  klarade sig bättre än t.ex Gay Noon (uppstallad på andra sidan väggen hos Gunnar Nordin) som rökskadades och stod på sjuklistan en längre tid.

Propositionerna (tävlingsunderlaget) mindes veteranerna med glädje. Alla hästar fick plats i loppen och  handicappades med upp till 180m gottgörelse. Ofta startade 30 hästar i samma lopp, 25 fanns i programmet och 5 utom toton. Om man anstränger sig minns man kanske de vita vojlockarna märkta UT.  Även 2-årslopp var populärt under en kortare period, loppen travades mestadels över kort distans (12, 13 och 1.400m.) Men 2-årstävlandet upphörde snabbt, då tilltron för tävling med så unga hästar inte fanns hos de aktiva. Enligt uppgift var orsaken att man var rädd om hästarna, och ville tävla i många år, med samma häst.

Stallbygget på Solvalla 1927 var en stor händelse.

Sven ”Ludde” Karlsson började sin travkarriär i den nybyggda, gula Herrgårdslängan. Redan 1949 jobbade han hos Erik Larsson, senare blev han privat-tränare åt Stall Reymers och därefter publiktränare. Solvallas äldre stallbacke, från mitten av 20-talet, har behållt mycket av sitt kulturhistoriska utseende, renoveringar har gjorts med varsam hand. Monument från tidsepoken finns fortfarande kvar, men har flyttats runt inom området (bandomartorn, första totobyggnaden.) Publiken indelades på den ”här tiden” i första, andra och tredjeklass efter entrébiljett, antalet besökare en normal tävlingsdag på Solvalla var ca 7-8.000 personer.

            

Famita - Luddes Sto-Championatsvinnare   Blå Stugan, i ursprungligt skick...           Foto: Einar Andersson - Torg

1970 vann skimmelstoet Famita (e.Torg-Ethel Bulwark) Sto-Championatet, en historisk seger som Ludde mindes med mycket glädje. Det strävsamma paret Ludde och hans fru Inger blev gamla Solvalla stallbacke trogna långt in på ”ålderns höst.” 

 

Foto: Erik Widén/Fisk-Olle Persson

Olof ”Fisk-Olle” Persson (pappa var fisk-handlare) började som stalldräng på Solvalla 1933, och 1935 fick han plats hos legendariska Kurre Mattson. Största triumf enligt Fisk-Olle var med hingsten Carné (e.Bulwark u.Etta June,Triple Crown-vinnare.) Inför Elit-loppet 1954 hade Olle byggt upp Carnés sköra framsenor och även jobbat rejält med hans känsliga humör. Egentligen väntade han bara på att Rune Stolt skulle komma med en Elitloppsinbjudan. Efter förstklassigt, avslutande träningsjobb på Solvalla inför programtryck av Elitloppsprogrammet, kom inbjudan. Fisk-Olle gjorde inga misstag, det blev svensk glädjeyra och vinst!

Carné bytte tränare (många gånger) och samma år som han skördat sin största vinst, lämnade han Fisk-Olles stall. Hingsten vann aldrig mer något stort lopp, och hade ofta problem med sin fräschör. Som avelshingst lämnade Carné dugliga travare som Espri, Elle, Limbo, hästar betydligt slitstarkare än han själv varit. Fisk-Olle fostrade inte enbart Carné, mellan tömmarna blommade många dugliga travare. Krevadpokalen (Solvallalopp) är uppkallat efter hästen Krevad, populär hos Fisk-Olle i mitten av 50-talet och segerrikaste häst 1953. Segrade i bl.a "Stockholm 700 år" och var fallen e.Chilton - Lillian Harvest. Fisk-Olle tillhörde inte de pratgladaste vid veteranträffen, men nickade ofta, rättade till de andra och inflikade godbitar från den svart-vita tiden. Fisk-Olles dotter Pia, gifte sig senare med en travtränare, som givetvis fick heta Fisk-Bullen, alias "Bullen."

En av Carnés bästa avkommor, blev senare Ivar Kilströms hingst Hell Car f.-66 u.Hell Cat (142 starter 27-21-18.) Hell Car blev en tuff läromästare som äldre, inte minst åt sonen Örjan. Vid ”långsamkörning” på den berömda skogsslingan utanför Bollnäs, fick Hell Car spring i benen och rundade stubbarna på ett hjul, med en mycket ung Örjan vid tömmarna och undertecknad som medåkare, med flätorna rakt ut av vinddraget.

 

Foto: EAP/Einar Andersson - Ivar och Örjan

Ivar ”Kilas” Kilström började sin karriär hos sin pappa Anders i Bollnäs.

”Anders Kilströms Minne” vid Bollnäsbanan hedrar släkten Kilströms grundare. Ivars travintresse väcktes enligt honom själv, tidigt på Bollnästorgets auktion, när varmblodet Magistern (på väg till slakthuset) fick följa med hem till gården Sunnersta. Hingsten (f.-76) betalade tillbaks med 151 starter/16-8-11 och blev en bra början på Ivars travliv. Många Kilströmmare med respektive och barn har valt travsport, på ett eller annat sätt. Ivars bröder Rune och Börje har skördat framgång och Börjes förmåga att plocka fram dugliga travhästar är vida berömd. Stoet Optica (f.-67) glömmer inte publiken i första taget (176 starter 63-31-21.)

Optica och Namit (89/40-4-8) är avkommor till Locotime (Ivars flaggskepp) som med 63 segrar (!) tillhörde eliten och firade många stora triumfer. Under  många år drev Ivar och Börje storskalig travrörelse med både uppfödning och tävlingshästar. Under 60-talet blev de landets segerrikaste hästägare. Resor till USA och Frankrike gjorde Kilströms till föregångare i svensk travsport. Franskimporten, hingsten Prenat (23 segrar) och det fantastiska stoet Hickory Missy US (76/18-11-10) var inga felköp. Ivar vann ca 500 lopp under sin karriär och tog tillsammans med Börje 900 segrar, enbart som hästägare! Ivar och Börje representerar ett släkte av genuina hästkarlar som visste hur man bygger upp slitstarka, välmående travhästar. Ivars son Örjan Ki(h)lström behöver ingen närmare presentation. Mamma Sonia har kört lopp och svågern Kjell Eriksson (ex.tränare) har bidragit med sönerna Ulf, Kjell och Peter, alla kuskar och travtränare.

Ivar letade i minnet och kom bland många dugliga hästar ihåg Opium, ägd av storhästägaren Gutemberg. Stoet (f.-47) startade 171 ggr (16-22-25) lämnade fantastiska avkommor. Ivar berättade om en mardrömsresa på väg till travtävling i 35-gradig kyla. Opium lastades på hemma i Bollnäs för att åka och tävla i ett större lopp på Solvalla, men redan i Tierp kokade lastbilen, vilket man lyckades avhjälpa. I Månkarbo blev det stopp efter motorhaveri och Ivar blev tvungen att lasta av Opium och värma sig i en gård efter vägen. Efter flera försök att veva igång värdfolkets telefon fick man tag i en lastbilsåkare, som kunde hjälpa till med den fortsatta transporten. Åkaren förstod nog inte stundens allvar för det hann bli söndag morgon innan färden  fortsatte. Tiden började bli knapp och man fick stanna ytterligare en gång för att telefonera till Solvallas inskrivning, tävlande hade anmälningsplikt 1 ½ timme före första start.

Hästarna i loppet var på väg ut till defilering när Opium anslöt sig till raden av hästar (någon värmning hanns inte med.) Efter provstarten ”klunsades” stoet ute på banan, alltså benskydden sattes på. Hur det gick i loppet för nedkylda Opium? Stoet slutade 2:a, och var mycket bra efter omständigheterna. Men... det råkar ha varit ett av de lopp som Ivar väldigt gärna velat vinna. Kanske främst för att hederspriset var en av åtta silvertallrikar, utdelade av dåvarande Konungen i egen hög person. Den tallriken hade prytt sin plats i samlingen, mumlade Ivar...

Foto: Erik Andersson/Einar Anderssons arkiv - Elitloppshästar på väg...

Rune Stolt berättade godbitar ur Elitloppets historia. Långt före konsulternas tid byggde Rune upp sitt eget nätverk av hästar och hästfolk av högsta dignitet. Solvallas Jubileumslopp, först tänkt som engångsföreteelse blev senare Elitloppet. Lika eftertraktat då som nu, russinen i kakan, en gång om året. Söndag 14:e september 1952 kördes Jubileumsloppet/Elitloppet för första gången. I propositionen kunde man läsa loppets kriterier på franska, italienska och tyska förutom svenska. Svenska hästar med rekord sämre än 1.21,0 hade icke rätt att deltaga.

Foto: Kanal75/Travronden - Rune Stolt

Ingen vet helt säkert vem som kläckte själva Elitlopps-idén, många gissar att det var general Henry Kellgren, ordförande i StockholmsTravsällskap i början av 50-talet. Jubileums-löpningen var ett sätt att uppmärksamma Solvallas 25-årsjubileum (1952.) Man visste inte så mycket om travsport ute i Europa vid den tiden, dimmiga föreställningar fanns om en urstark fransk travtyp, flåsande backe upp och ner utan att bli trött. Före världskriget var Tyskland dominerande travland och i samband med Ryssgalan på Solvalla (1954) upptäcktes den ryska Orlovtravaren. USA var mycket länge en avlägsen plats.

Under 50-talet fanns varken hästbussar eller släp att transportera hästar med, i första hand användes båt, järnväg och senare flyg. Svåraste nöt för Rune Stolt att knäcka var just transportfrågan, både för internationella hästar och medföljande gäster. Över gränserna färdades man i plomberad järnvägsvagn, hästar och skötare utestängdes från omvärlden under hela resan.

Första vinnaren i Jubileumsloppet/Elitloppet fick 30.000 kronor, en gigantisk summa i jämförelse med exempelvis Derbyts 11.000:- Idén till Jubileumsloppet 1952 kan faktiskt ha vaknat i Hamburg på Framsenbanan, när Sören Nordin lät Frances Bulwark mäta sina krafter med tyska hästar. Frances besegrade Scotch Thistle (italiano-amerikan) Tompkins Hanover och tyske mästaren Irmberoth. Men hon rådde inte på den tyske inländaren Permit,  och det enda som gällde var sen att försöka locka Permit och hans tränare till Sverige för revanch!

Rune Stolt mindes med inlevelse hur det hela gick till. Andra veckan i september tuffade en gammal järnvägsvagn in på Sundbybergs station, där många nyfikna samlats. Hästskötaren till Permit varnade omgivningen för att komma nära den väldige fuxen, som backades ner från järnvägsvagnen efter sin långa resa. Jubileumsloppets hedersgäst, tränaren Walter Heitman fanns  på plats, tillsammans med Rune. Italienare och fransmän avstod från att komma, men Holland bidrog med Madame B och Olga Pluto. Norrmännen lastade av Leif Protector och danskarna Leo Roy. I Sverige väntade Frances Bulwar, Iran Scott, elakingen Rollo, Magnifik och Presidenten på gästerna. Inte vilka hästar som helst.

 

Foto: EAP/Einar Anderssons arkiv - Iran Scott, hingsten utan svans.

Jubileumsloppet, distans 1600m, blev tillägg för Frances Bulwark och Permit. Första heatet vann Permit, Frances Bulwark galopperade och slutade 4:a, men i heat II blev det andra bullar! Frances ledde klart in på upploppet, Permit satt instängd. Hur kusken lyckades krångla sig ut är fortfarande en gåta, men på mållinjen hann Permit upp Frances Bulwark och vann med ett morrhår. Tiden 1.17,3 (Permit och Frances Burlwark) blev nytt Europarekord för både hingstar och ston. Året efter (1953) tog Frances Bulwark sin revansch med mäster Sören Nordin i sulkyn. Spelomsättningen blev 1.363.957:- men någon officiell publiksiffra finns inte.

Foto: Einar Anderssons Une de Mai, foto som "stals" av Salvador Dali!

Rune berättade att först på 60-talet chartrades flygplan för de internationella gästerna. Hästägarna, oftast med hela släkten i släptåg anlände gärna en hel vecka i förväg, för att njuta av Sverige. Rune och hans fru Rut är helt säkert de som haft flest internationella gäster i svensk travsport, och förmodligen var inte alla gäster lika ”roliga.” Att ha en Elitloppshäst hägrade allt mer för varje år som gick. Gelinotte, Ozo, Roquepine, Une de Mai, Eilen Eden, några hästar med stjärnstatus. Svenska hästar som Carné, Gay Noon och Ego Boy väcker ljuva minnen. Under 60-talet byttes tågens godsfinkor ut mot chartrade flygplan och landsvägstransporter, Rune fick som ansvarig arrangör brottas med alla slags problem. Hästar plockades upp efter flygvägen, Milano-Paris-Munchen var en vanlig Elitlopps-sträcka.

Sverige (Rune) tog hand om gästerna i väntan på det stora loppet. Och alla vet ju hur många barn och släktingar som ingår i en italiensk familj. Inget ”billigt” projekt för Solvalla, men alla inblandade drog sitt strå till stacken för att gästerna skulle trivas. Lassokastning och renlopp i Midnattsolens land, Gotland med varpakastning, dricku och stångstöta, Rättvik med Siljan, knätofs och lövad loge. Banketten hölls i samband med Elitloppets Grande Finale. Professor Åkerblom skålade så länge han orkade för kvinnan och vinet. Välkomst-tal, kristallkronor, frasande långklänningar och frack. Festlokaler som Grand Hotel, Stallmästaregården och Ulriksdals Värdshus imponerade stort på gästerna. Menyn 1975 från Grand Hotell (tryckt på silkestyg med frans) finns bevarad på Hovtramps kontor.

Rune berättade att vid ett tillfälle var Elitloppet i allvarlig fara, flygplanet gick sönder och med envishet lyckades han till sist chartra en ny farkost. Utländska hästägare trampade oroligt omkring på Solvallas stallbacke, och visste inte ens vad som hänt. Den franske skådespelaren Alain Delon (hästägare) var en av dem som väntade på sin häst. Men Chablis kom aldrig till Sverige, kaptenen vid omlastningen vägrade ta ombord den stökiga hästen. Chablis ansågs vara en uppenbar fara och omöjlig att handskas med. På Runes order blev hästen kvar i Munchen. Ordflödet från stjärnskådisens läppar kan vi bara gissa oss till och den harangen ville inte Rune förmedla...

En annan nervös Elitloppsdeltagare Rune mindes väl, var stoet Buganda. När den plomberade transporten öppnades sent en natt på Solvalla stallbacke, upptäcktes rese-sällskapet - en get! Det kunde ha blivit en besvärlig historia, stränga restriktioner gällande mul- och klövsjuka gjorde getens närvaro till en mardröm. Urlastning av geten var inte att tänka på, den beordrades omedelbart att följa med transporten tillbaks till Italien, på Runes uttryckliga order. Det enda man inte kalkylerat med var Bugandas reaktion. Från gäststallet hördes argsinta vrål med efterföljande sparkar, långt upp i boxgallren.

Nu var goda råd dyra! Efterkontroll visade att Buganda tillbringade all tid (utom i lopp) tillsammans med sin get, och nu var hon missnöjd! Rune (hemtam i Solvallas stallar) visste att Olle Anderssons dotter Inger höll sig med stallget, så Rune blev snabbt och snyggt en nattlig gettjuv. Buganda nosade först misstänksamt på geten (sällskapet höll andan) i nästa ögonblick fnös hon, och återgick till hötuggandet. När Buganda skulle resa hem inföll problem nummer två, utan get var inte nån transport att tänka på! Med säkerhet är detta den dyraste get som exporterats till Italien, fråga Olles dotter.

Flygresorna var ett stort frågetecken varje gång inför Elitloppet, eftersom tävlingshästar inte kan ges lugnande medel och allt kan hända! Italienska bjässen Tidalium Pelo kom under sin transport lös i flygplanet, men skötaren lyckades fånga honom, och det var ju tur med tanke på resultatet...

Foto: Einar Anderssons arkiv - "Ryssgalan" på Solvalla

Ryssgalan blev ett kärt minne hos Rune, Stig med flera som var med och arrangerade loppet. Många timmar ägnades åt planering, allt måste klaffa in i minsta detalj. Travlandskampen Sverige-Ryssland 3 oktober 1954  kom att bli ett av de största travarrangemang som någonsin genomförts. Gibrid, Gay Noon, Frances Bulwark sida vid sida är en klassiker. De ryska Orlovtravarna var det många som ville titta närmare på! Med sin genomgående skimmelfärg, ståtliga hållning och av grövre modell passade de bra att möta ”de svenske” i Stayerloppets distans 2.600m. Publikjublet som skakade Solvalla under Ryssgalan, har nog bara sitt like i skiljeheatet mellan Flower Child och Ego Boy (1973.) Närmare 30.000 personer befann sig på Solvalla vid båda tillfällena, för att se de starkaste travhästarna tävla mot varandra.

Ivar Kilström var förresten förste svensk att vinna lopp i forna Ryssland. Ivar blev inbjuden till Hippodromen i Moskva, tillsammans med hedershästen Hell Cat. Kilas tackade ja, och passade på att gifta sig under resan. Men båten kom på drift, Hell Cat blev nervös och ingen visste ens var man befann sig! Väl framme i Moskva efter en omtumlande resa galopperade Hell Cat i loppet. Ivar inbjöds därför att köra en rysk åkarkamp, som aldrig vunnit lopp tidigare och mest galopperat. Efter värmning av svensk modell, konstaterade Ivar att sidostänger och checkrem skulle göra susen. Utselningsdetaljer som ryssarna inte kände till, snabbt tillverkades sidstropp och ”käk-rem” av det som fanns att få tag på, och Ivar kunde felfritt och hur enkelt som helst – vinna loppet!

Den segerdefileringen mindes han som en av de bättre, skrytdefilerade lite extra med den tidigare segerlösa hästen. Utbytet Ryssland och Sverige resulterade i många skimlar på svensk mark, ryske Torg blev stilbildande hingst. Rysk travras passerades dock ganska snabbt av amerikansk speed och fransk styrka (den senare med rätt antal droppar amerikanskt blod inblandat i franska stamboken i smyg...)

Gårdagens stallbackar bjöd på ett helt annat arbetsklimat och hästkunnande. Travtränare grundade licensen på ”många slitsamma år.” Hästskötarna slet i både stallet och sulkyn, innan de äntligen fick rekommendation av arbetsgivaren. Vem ville bli av med arbetsamma drängar... På stallbacken var alla kollegor, men i loppen kunde det gå hett till! Stalldrängarna fick titt som tätt springa fort för att hinna undan de mest hetlevrade tränarna. Erik LÖarsson jagade tydligen många med spöet i högsta hugg. Stallfolket hade smeknamn, och kallades sällan för något annat. Det gällde att hålla reda på vem som var vem, åtminstone för de som arbetade på travbanan. En av Solvallas tidiga växeltelefonister fick nog efter bara några timmar och lämnade sekreteriatet med orden – Jag trodde det var Solvalla, inte nån jäkla djurpark! En som ”hittade på” många smeknamn (Karl-Gösta Fylking) kallades själv för Korpen.

- Stånkan, Löjan, Drinken, Lillen, Silver, Katten, Hajen, Kråkan och Blixten, Pjatten och Mandel jobbade hos tränare som kallades Eleganten, Ingenjörn, Skarprättarn, Fuxen, Fiskarn, Korpen med flera. Damer hade ingen framträdande plats i stallen, med få undantag. Signe Björnberg (skrev under pseudonym Sigge Stark 1896-1964) var en tuff och tidig kvinna på Solvallas stallbacke. Inte bara populär författare, körde (och vann) lopp som en hel karl, skrev pressen.

Största skillnad mellan dåtid och nutid? förr hade en hästägare tio hästar, idag delar tio hästägare en häst. Hästarna tävlade längre och oftare än idag. Var de bättre stammade, slapp skador, eller sköttes med större omsorg? Hästskötare stod högt i kurs, ett yrke med status. Den kunskap veteranerna stod för, skulle ha varit något att lära ut på dagens travutbildning. Endast de som var med vet svaret, och de flesta har lämnat oss...

Hovtramp/Ilse Österwall

 

2014 12 10

Jahaja, så var det med den travsporten. Inte nog med det, Skraplotten och kompani försöker inbilla oss att det här är "vad folk vill ha" - sök nytt JOBB!

ATG ska vara ATG och ingen j-a lekstuga för penningtvättare!

Hovtramp/Ilse

 

 

2014 12 07

    

                                                            Foto: Hovtramp

Travrondens julnummer på gång, spännande eller frustrerande läsning som väntar?

Vem får vara med, vem känner vem och hur tänkte vi nu?

Travrondens Julnummer är årets höjdpunkt för travälskare (även Hovtramp.) I bokhyllan finns julnummer sen 1969 (första egna kusen) samt inköpta, unika ex från forntiden. Jättekul att bläddra i, minnas som en kulturhistorisk betraktelse av hästar som haft betydelse för travsporten. Julnumret samlar årets bedrifter och hästsportfotografernas bästa bilder, hästsportjournalister ger prov på sin språkliga förmåga. Eller motsatsen.

    

Givetvis är det svårt att mäta sig med Einar Anderssons, Eva Frankes eller Mats Hanssons bilder, men det finns guldkorn även i nutid...”Red Miles” (Bosse Franssons) texter kommer däremot ingen någonsin att vara i närheten av, så är det bara. Under nämnda tidsepok var hästsportjournalister (inte tipsnissar) och Hästsportfotografer insatta och pålästa (inte lättlurade) i travsportens värld, vilket gav ett verklighetsuppkopplat resultat. 

Hästarna tävlade generellt längre än nutidens köp-slit-och-slänghästar, aktivas kunskaper om anatomi och träningsfysiologi gick inte genvägar via husveterinären på samma sätt och tränaren hade status. Allt var inte bättre förr, men en blind bör inte leda en blind, varken i stallen eller inom travsportens organisationer.

Vissa reportage borde aldrig ha skrivits, somliga ”travmänniskor” borde aldrig ha fått den uppmärksamhet och reklam som Press&Media ger. Varför? Enkelt, de har inte förtjänat den! Den som saknar etisk och moralisk syn på hästen som levande varelse,har inte förtjänat gratisreklam. En av våra kunnigaste veterinärer (docent) sa nyligen – jag ångrar att jag nånsin lärde upp den jäveln, han saknar allt det som man bör ha, etik och moral och känsla för djur. 

Alla lyssnar på en mentor, men vad sa han egentligen?

Stig H har gjort mer än de flesta för svensk travsport, men som skribent (krönikör) känns det mesta torrt och trist, textraderna är lika tråkiga som att se målarfärg torka. Vår kära trav-mentor säger A men aldrig B. Vad menar han egentligen?...se senaste Rosa krönika

- Vi måste vara rädda om samarabetet med våra nordiska grannländer.

Anm.: ATG har tidigare sagt upp biståndet/samarbetet med Syd-Afrika och Estland, nu vill de ha mer betalt för att arrangera spel (travtävlingar) i Norge, Danmark, Finland etc., Senaste V75-omgång på Bjerke var tydligen bjuda tillbaks, tacka för allt spel som norrbaggarna öst in i svenska ATG-valvet. Men nu vill ATG dela på intäkterna med de som står för arrangemanget och lånar ut totospelare till svenska ATG. Mycket vill ha mer, det var den grannsämjan. 

Stig H skriver att samarbetet med de tre nordiska länderna är självklart, men att samarbete med Syd-Afrika och Estland är av en helt annan karaktär. Då blir man nyfiken, vad är det man ska läsa mellan raderna? Är det bistånd till underutvecklade travländer som inte ska motiveras? Eller är det personligt när det gäller Estland? Deras travsport har ju ursprung Sverige, det vet de flesta travmänniskor. Är vissa arrangörer mer oseriösa än andra?

Snälla, berätta!

Att bli uthängd som dopare på Svensk Travsports hemsida kan inte vara kul. Speciellt inte när preparatet används i så hög grad av travtränarnas husveterinärer! Och vem ifrågasätter vad den dyrköpta doktorn säger? Ordinerar han kottar så blir det kottar.

 

Vilka veterinärer använder mest DMSO i Sverige? Hur kontrolleras det av ST som värnar om trav och galopphästar? Enkelt. Bara att slå en pling till Jordbruksverket, som berättar vilka preparat som används av vem, och hur mycket. Veterinärförbundet kan också vara behjälpligt i många frågor som handlar om etiskt och humant tänkande. Idag inte längre något uttalat krav (tidigare ett kall) i yrken som t.ex. veterinär. Vad har en veterinär som överanvänder DMSO (inklusive på fel sätt och ställen) för djurkänsla? Vart tog ordet kall (etiskt och moraliskt utövande i yrket) vägen, har det ersatts med kall som i kyla?

   

Foto: Hovtramp

Veckans höjdare (klirr i plånboken och värt en applåd) eller varför inte reportage i Travronden? Mycket humanare än att slösa tid på "hästfolk" som inte förtjänat det. Travhästen Razza Yamos, 6-årigt sto vann till oddset 122,28 på Gävle 4/12. Hästen tränas av Nicole Mellberg, Solvalla Travskolas ryggrad. Det kan man kalla en praktsmäll! Razza Yamos kördes av unga Mikaela Sparrdahl som går i travskolan, och redan efter värmningen fick lååånga armar. Då borde publiken ha kutat till spelluckan, grattis ni som gjorde det...

 

En Ny sorts Bild-kalender! Beställ travkalendern med aktiva som ni garanterat aldrig sett dem förut. Pamela Hanné, dotter till Tommy, har plåtat kalendern och av 100 kronor som den kostar går varenda krona till Barncancerfonden. Något för ATG att fundera på, en kalender där varenda krona tillfaller hästarna...KÖP, helst flera stycken!

Svenska Travtränarnas Riksorganisation har äntligen klivit ut ur garderoben...

..med ny hemsida som går att hitta en del matnyttigt på, fast debattsidan var ihåligt tom. Vem blir först ut att skriva något, kan man spela? Staffan Osterling (tränarbas) har lyckats med det som föregångarna struntat i under många år, kanske trodde de att internet var nåt som skulle gå över.

Travtränarkoden ”code of conduct” har till syfte att upplysa medlemmarna (proffsen) om hur de ska förhålla sig i travsporten. Vet de inte redan sånt? Vad gör dom för dyra pengar på "proffskursen?"  En liten bibelsamling av åtta ledord.

Bloggen http://www.gamblersvardag.se/travtranarnas-code-conduct-saknar-substans tar upp sin syn på travtränarkoden, intressant läsning oavsett inriktning...

Man kan ju komma ihåg att spelarna i princip tagit över travsporten utan att vara insatta i hur en travtränarrörelse sköts/borde skötas, men utan hästar lär de inte ha något totospel (bortsett från galenskaper som Skraplotten är pappa till, typ animerade hästar...)

Åtta ledord för travtränare...

Vårt sätt (punkt 1) har fångat det viktigaste av allt, att inte bara bli ett meningslöst, välformulerat dokument.

Ungefär som när ST skriver djurskyddsregler och sedan silar mygg och sväljer elefanter?

Jag är en del av svensk travsport (punkt 2)

Den egna organsiationen kan hålla bra mycket bättre koll på vem som gör vad än lvad andets travbanor kan. Se till att nya licenser inte bifalles, när ”proffset” uppfyller alla kriterier som kännetecknar en oseriös, inhuman, oetisk person med näringsförbud under lång tid och många frågetecken på samvetet. Borde inte kunna preskriberas. Börja jobba!

Jag sätter hästens väl i centrum (punkt 3)

I travsporten spelar hästarna huvudrollen, därför förespråkar vi ett förhållningssätt där första tanken gentemot hästen ska vara vänlig. Hästens välbefinnande skall alltid komma i första hand -­­ före krav från uppfödare, ägare, sponsorer, media, bana och spelare. Här följer vi travtränare i första hand Travsportens hästhållningspolicy som omfattar allt från det att hästen tas i träning till dess tävlingskarriären är över.

Ja, här finns sannerligen en hel del att jobba på! Börja med att städa upp i stallen och handplocka personal som vet varför de är där. 

Jag delar med mig av min kunskap (punkt 4)

Genom att dela med oss och sprida vår kunskap bidrar vi till ett öppet och lärande klimat som gynnar hela travsporten. Med ett öppet klimat menas också att vi ska ge utrymme för alla engagerade att vara med och påverka och driva utvecklingen av sporten framåt.

...lite svårt för alla duktiga småtränare att dela med sig av sina kunskaper när Press&Media enbart fokuserar på catchdrivers, stortränare och folk som egentligen inte behöver deras "reklam."  Hur svårt kan det förresten vara att "ärva 60 hästar" eller få en färdig träningsanläggning med boxarna fyllda när licensen kvitteras ut? Och med tre mil vita staket och x antal miljonhästar i stallet borde man väl skämmas om inte resultaten är på topp. Nä, världen är inte rättvis, kompetens räknas inte längre.

Jag samarbetar med travmedia (punkt 5)

Vi tränare bör vara tillmötesgående när vi ombes uttala oss i travsportens olika kanaler – både när vi står i vinnarcirkeln eller besvikna på stallbacken. Genom intervjuer och tips bidrar vi till att ge travsporten plats i media och sprida budskapet om vår sport till omvärlden – en möjlighet värd att ta vara på. Det ska vara en självklarhet att vi alltid lämnar samma info till alla kanaler.

Tillmötesgående är ok, men det ska vara valfritt! ...att bli förföljd och överfallen av ett gäng med kameror, folk med mickar och femtielva kanaler som vill ha ett uttalande direkt efter galopp, eller vill klistra en mick på kusken under loppet, alternativt stressa upp hästen i gäststallet inför den kanske viktigaste uppgiften någonsin. Nejtack, det finns något som heter lagom, och ett annat ord som heter personlig integritet. Bäde hästar och människor är individer.

Jag gör vad jag kan för att locka fler till travsporten (punkt 6)

Vi ska alla verka för att locka nya intressenter till travsporten genom att vara goda ambassadörer. Till travsporten är alla välkomna – med det menas alla oavsett nationalitet, etniskt ursprung, religion, ålder, kön, sexuell läggning samt fysiska och psykiska förutsättningar. Din attityd och ditt bemötande kan vara avgörande för om någon väljer att ta plats i travsporten eller inte.

Politiskt korrekt hopsnickrat, men kommer aldrig att hända. Eftersom ingen plockar bort de som förstör travsporten, utan hjälp utifrån. Bästa reklam är om alla är seriösa, mot både häst och folk. Sånt skapar goodwill.

Jag visar respekt för kollegor och funktionärer (punkt 7)

Vi behöver inte alltid hålla med om de beslut som fattas på banan, men vi måste förhålla oss till besluten med respekt. Det innebär dels att vi ska vara konstruktiva och inte agera i affekt när vi framför våra åsikter, det innebär också att vi alltid ska ta reda på fakta innan vi uttalar oss i ett specifikt fall. Inte minst i offentliga kanaler och sociala medier. För korrekt fakta, kontakta i första hand TR och i andra hand ST.

Så länge fel folk sitter som domare på sina håll kommer ovanstående rader inte att kunna följas, respekt får man inte, den förtjänar man.

Jag sätter stolthet i att följa tävlingsreglementet (punkt 8)

Vi ska sätta stolthet i att följa tävlingsreglementet. Det innebär att vår moraliska kompass i många fall har striktare gränser än reglementet. Till exempel ska det aldrig vara ok att driva en häst som är uppenbart trött eller som inte har någon vettig möjlighet att förbättra sin placering i loppet. Att medvetet ta en bestraffning för att bättra på resultatet är ingen väg vi ska välja.

Med ökade krav på catchdrivers i jollen och få körmöjligheter för en stor del av landets proffs blir det längre mellan vinsterna, vilket säkert påverkar sättet att agera under loppen...En häst som går undan för ett spö vet hur det smakar.

Jag tar ansvar och agerar (slutvinjett)

Vi måste alla reagera, agera och ta ansvar om någon bryter mot våra överenskomna riktlinjer. Både på och utanför banan. Genom att leva som vi lär bidrar vi till travsportens trovärdighet, vilket är en förutsättning för en attraktiv travsport. Vi tar även ansvar, respekterar och agerar ärligt och korrekt mot våra hästägare på ett sådant sätt att det alltid finns företroende och intresse att vara kvar i sporten.

Jahaja, att uppträda korrekt mot hästägare innebär inte alltid att tränaren får något tillbaka. I krig och travsport är allt tillåtet, även kollegor emellan. Den enes bröd är den andres död. Alla vill till himmelen men ingen vill betala...

Vad är egentligen en Code of conduct? En uppförandekod (från engelskans Code of Conduct) ett centralt styrdokument som består av riktlinjer för hur en organisation ska bedriva sin verksamhet på ett etiskt, socialt och miljömässigt riktigt sätt.

Det finns lite att jobba på i svensk travsport, eller hur?

 Hovtramp/Ilse

 

2014 11 30

 

Den här bilden - fanns en gång i världen som negativruta i Einar Anderssons arkiv på EAP. På den tiden då man måste kunna sköta en kamera och ibland även en dubbelkamera (svartvitt och färg) för att kunna jobba som hästfotograf. Framkalla i separata framkallningsbad och hänga bilder på tork. De flesta visste även hur Hasselbladaren skulle användas, icke att förväxla med nutida mobilfotografer. Yrkesskrået som försvann. Man blir så trött.

Blev så glatt överraskad när jag såg denna välkända bild som illustration till - det politiska slaget i travsporten - häromdagen, i en artikel där Hans Ljungkvist (Ordförande för svensk travsport) som lagt upp denna i cyberrymden. 

Undrar om Ordföranden och hans kollegor vet vem bilden föreställer? För oss som jobbade på Solvalla vid denna tid, är svaret enkelt. Mustard och Anneli Sarrikettu.

Ilse

 

2014 11 30

Nu börjar det bli larvigt.

Travkusken (catchdrivern) Örjan Kihlström har nominerats till Radiosportens Jerringpris? Travhästen Maharaja (inte Maharadja som TV-folket säger) vann ett av världens största travlopp 2013 - P´rix d´Amerique, en bedrift som självklart går till historien. Örjan satt i vagnen, men det var väl ändå tränaren (Stefan Hultman) och HÄSTEN som gjorde vinsten möjlig? Eftersom endast tvåbenta kan tilldelas Jerringpriset och det är politiskt korrekt (dags) att uppmärksamma travsporten, är det väl Hultman som ska nomineras? 

Bengt Skött (redaktör för Jerringpriset) - det är klart att hästen gjorde den fysiska insatsen, men här lutar vi oss mot att det är de i stund aktiva som kan belönas. Vi vet att tränare Hultman haft enormt stor del i segern, men namnet Örjan Kihlström står ju här i praktiken för hela paketet.

Hela paketet?

Örjan Kihlström är värd all uppmärksamhet, som lånekusk, i en egen kuskliga för enbart lånekuskar. Men inte här och nu.

    

Var det Delvin Miller eller Stanley Dancer som sa - anyone can drive a good horse!

Skit samma vem av dem som sa det, alla som jobbat med hästar vet hur viktig tränaren är...

 

2014 11 30

   

Foto: Hovtramp/Lasse - Einar visar ett par av sina kalendrar...

 

 

...objekten (hästarna) avgår, men bilderna består!

Einar Andersson, en av världens främsta hästfotografer "lånar ut" sitt namn till en Hästkalender som för länge sedan består av bilder som andra fotografer knäppt. Visserligen kanske inte Einar har möjlighet att jobba som tidigare, på grund av ålder, men varför inte producera två kalendrar - en KANAL75-Kalender och en Einars Hästkalender, så att kult-kalendern får möjlighet att leva upp till namnet (varumärket?)

Foto: Hovtramp/ Einar uppvaktar vid avtackningen av Victory Tilly

I Einars bildarkiv (uppköpt av ATG/Kanal75) finns en kulturhistorisk bildskatt, som skulle räcka minst 100 år framåt, utan att blanda in nya "fotografer." Det som på EAP/Einar Andersson Pressbilds tid var Einars kalender, har årligen krympt med x antal bilder, för att (exempelvis) 2011 inte ens ha en Einarbild på omslaget (!?) och minimeras till 2 bilder inuti kalendern. 2012 fanns en av Einars bilder som omslag, men samtliga övriga bilder togs av andra fotografer. Ett varumärke som "hottats upp" eller negligeras? Välj själv. 

Foto: Einar Andersson -  ur äldre kalender - Torg!

Einars bilder visas just nu i monter på Friends Arena (Sweden Internationell Horse Show) och har sannerligen inte "försvunnit" ur folks medvetande. Einars dotter Monica Benon, visar produkter där Einars bilder kommer till sin rätt, och mer kommer...

      

Hovtramp regisserade Einars 80-årsdag på Galleri Hippo (feb.2006) i Gamla Stan, en minnesvärd helg där många oförglömliga "hästbilder" bytte ägare och hästfolk tittade in för att gratulera Einar Andersson (född 1926.) Överskottet från utställningen delades ut i form av två Hästskötarstipendium på Solvalla, som gick att söka (a´ 10.000:-/st)

Foto och Stipendieinstiftare: Hovtramp Foto&Reportage

...ovanstående rader bara som en liten upplysning för Er läsare som tror att Hovtramp/Ilse enbart fokuserar på negativa incidenter i hästsporten...

 

 

2014 11 30

Hovtramps spelautomat på animerade hästar! I samarbete med Syd-Afrikas ledande totomat. Tryck framåt - eller bakåt! 50% chans att vinna, vinstutbetalning till av Kronofogden och Skattemyndigheten godkänt konto, just nu 10% av vinstsumman.

Du kan välja att satsa dina surt förvärvade pengar på fyrbenta stjärnor som Torsken, Nicke Nyfiken, Veckobrevet, Svarte Petter, Mattfransen, Staren, Norsken eller varför inte den fyrfotade megastjärnan Remymartän? Spela nu och bli onödigt rik!

Allt överskott tillfaller givetvis våra fyrbenta animerade stjärntravare, som sköts kungligt bakom kulisserna. Endast två passhästar (istället för åtta) per hästskötare, daglig motion i skrittvinda och ekologisk havre.

*överskott exklusive tjänstebil, Iphone, lön och rekreationsbostad på Caymanöarna.

Nu kör vi!

 

 

 

2014 11 30

Nu är de här! ...dom där som Hovtramp varnade för (efter ett Pressmötet i Hästsportens Hus) i en tidigare "blogg" som alla trodde var ett dåligt skämt. 

ATGVIASAT lanserar ny spelprodukt. Produkten vänder sig till en helt ny målgrupp spelare, torskar som spelar på allt som rör sig och de som just blivit torra bakom öronen och slutat dricka mjölk. Så intelligent. Precis när frustrerade föräldrar dragit ur internetsladden för att ungarna inte ska köpa fler animerade produkter på nätet, lanserar AB TRAV och GALOPP tecknade hästar, som går att spela på! Billiga i drift. Dessutom inbillar de sig att man kan skapa nationalidoler bland tecknade hästar! Så intelligent. Man slipper dela ut prispengar och en massa travfolk som "gnäller." För att inte tala om vilka enorma summor som sparas på att man slipper alla dessa funktionärer och gäststallar, så intelligent.

Visserligen ritade jag serieteckningar i sju långa år på en förlagsateljé som ung, men det här hade jag aldrig ställt upp på! Fantomen, Lilla Lotta och Seriemagasinet är OK, men ta me fan inte nån Legolas i tecknad /animerad) upplaga! Vilka stollar, på väg att rasera hela travsporten, lanserar man detta som toppen på isberget. Att de törs - Veckobrevet, Petter och hans fyra getter och Skraplotten! Tillbaks till den epok när Sverige hade travsport värd namnet. Då fanns inga låtsasmänniskor i travsporten, och inga låtsashästar heller.

Foto: ur amerikansk historiebok, "backsulky" 

 

 

 

Som om detta inte vore nog, publiceras samtidigt en helsidesannons i Rosa kvällspressen, där ATG påstår att LIVET BLIR ROLIGARE MED LITE HÄST! Animerade hästar?

-Vi drömmer om att fler ska få umgås med hästar. Därför går allt vårt överskott tillbaks till dem. Spelar du hos oss är du med och bidrar. Läs mer om vår dröm på facebook.com/gillahäst.

Hur man blir onödigt rik, utan kostnader.

Hovtramp

 

2014 11 22

...har det hänt något speciellt i hästvärlden? 

(filmfoto Red Rum)

 

Största publikmagnet inom en snar framtid?

Foto: Hovtramp/Lasse - hemma hos Maharajah 

Nä, inte Elitloppet (sista söndan i maj) och inte Prix d´Amerique, men den här kusen som kopplar av i sin box (bilden ovan) deltar under Häst-festen som Trav-representant, har vunnit i både Elitloppet och P d´A!

Foto: Hovtramp/Lasse - Pegasus!

"Häst-festen" (Sweden Horse Show) närmar sig med stormsteg. Från Globen till Friends Arena (27-30 november) inte bara show, Nordens största "häst-mässa." Att konkurrera med Equitana Essen blir svårt, men behöver vi v(ä)rkligen allt som krängs på hästmässan?

Självklart inte, men att "fynda" till dubbelt pris och köpa skräp som inte gått att sälja på Börjes, Hööks och andra häst-affärer, är sport för häst-shopaholics.

Föreläsningar och clinics (uppvisning) är aldrig fel, bara rätt folk finns på rätt ställe. Annars är risken överhängande att unga människor (i synnerhet tonårs-tjejer) anammar det som visas och förespråkas, på fel sätt. Ungefär som i Montéutbildningen eller på xxx ridskola, där betalande förväntar sig att man ska få lämpliga förebilder (tränare) som kan ge dem allmän hästkompetens och självinsikt, bygga upp deras självkänsla och få dem att inse att - man blir aldrig fullärd. Men i verkligheten får (betalar man) på sina håll för något helt annat...

Foto: Hovtramp/Ilse - Caroline af Ugglas genrepar i Globen 2013

"Kändishoppning" med Tomas Ravelli, Ankan Johansson, Doreen Månsson, Yamko Kamwendo, Nicke Borg och Zara Larsson. Vem i hela friden har komponerat den här kompotten och vet besökarna verkligen vilka dessa "snabbutbildade" ryttare är? Svar: nej.

Foto: Hovtramp/Lasse 

Internationella shownummer? visst kan det bli lite tjatigt med "samma" utövare av frihetsdressyr om besöken blir för täta, men alternativen duger inte... 

Hovtramp Foto&Reportage har besök Globen Horse Show sen 1993, Friends arena kan vara avslutningen, men bilderna finns i arkivet, och godbitarna har sparats för något speciellt.

...och ingen dag utan trav (& galopp) sport, eller hur ATG?

Lördag 22/11 travas svensk V75-produkt på Bjerke, i Norge. Bistånd eller U-landshjälp? Relationen med norsk travsport är god, trots musiktexter som Norge, Norge är ett.... Konverterad svensk sportchef basar för hela norska travmaskineriet, och norrbaggar har suttit i National-arenan Solvallas ledning under många "trav-år." 

I Norge körs travtävlingar utan pisk. Vilket givetvis får konsekvenser när svenska travhästar väntar på det sista lilla rappet som hjälper dem över mållinjen. I Norge måste man köra häst, inte åka häst. Med hjälp av händer, fötter och hjärna motiveras hästen att röra sig framåt. Hästar är flockdjur, springer sällan baklänges. Nybrink-kopior som gastar om att det är farligt att köra utan pisk, har aldrig varit i en selkammare. Det stavas slag-gjord. Om hästen är rädd för en pisk, så vet den förmodligen hur den smakar, varför annars öka farten?

Se Aftonbladets Sportbilaga (rosa) fredagar, där kan man läsa mellan raderna exakt hur startande V-75 hästar mår. Många "tränare" förstår inte ens själva vad de sagt, tack (det blir billigare att spela V75...)

Exempel ur fredagens utgåva: -minus utan körspö, men plus för distansen. (jaså, kusen vet vad en pisk är?) -vann senaste gången men nu ligger vi lågt...(Norges i särklass mestspelande och bevisat oseriösa travtränare, som vill ha bättre odds, jag höjer insatsen!) -glänser inte i träning (nu streckar inte oinsatta spelare, eftersom de inte vet att riktiga stjärnor sällan glänser i träning...) Barfota-tjafs och jänkarvagnstugg fortsätter på mupphyllorna i Tv-utsändningarna, undrar om nån kollade Bjerkes väderleksrapport innan de åkte från Sverige? Lervälling eller brodd, grepp i skorna eller simdyna för att ta sig framåt? 

Det är viktigt att travjournalistiken utvecklas....säger Stig H Johansson om "AB-appen" StigH har sin lilla AB-krönika, fast ibland blir det bara ett svagt E, knappt godkänt. Slätstruket, intetsägande, att läsa texten känns ibland som att tugga Marie-kex eller sova med fienden.

Travjournalistik har med få undantag utvecklats bakåt, det mesta har ersatts med "tips" och fumliga spalter där språkvård och intressanta frågeställningar till tränare (inte lånekuskar) bytts ut mot torskunderhållning recept Nybrink. Inte ens rubriksättningen i Micke-krönikorna är godkända, eller dyrbar TV-programtid som upplåts till rent dravel. Andemeningen att vara rolig har urvattnats och konverteringen till etablissemanget (långrockar och hästsportförstörare) känns otroligt trist. Nytt blod behövs, man kan faktiskt be folk fara åt helvet så de ser fram emot resan. Journalistik innehåller mycket mer än tips. Eller som debattledaren och journalisten i Uppdrag Granskning sa till travfolket från "Pravda" - börja gräv!

 

Foto: Hovtramp/Lasse - huvudstång (tvångstång.)

I Trav-TV-studion (lördag) 

Hovtramp/Lasse

...vissa hästar kräver det. Vad då för något? Havre, hö, morötter? Nä, huvudstång (enligt exproffset "Kusken" Lennart Forsgren.) Nä, det finns inte en enda häst som kräver huvudstång, Lennart! Men det finns desto fler travtränare som inte begriper att hästar drar åt ett visst håll, nämligen MOT det som gör ont. Och du och dina kollegor "hjälper" kusarna genom att spänna fast dem, så att de inte kommer undan det som gör ont! Istället för att "hitta orsaken." Kom inte dragandes med att veterinären hittade inget. De kullar som kläcks på Veterinärhögskolan är i vissa fall lika urkassa som vissa travtränare. Det kallas hältutredning och kräver anatomikunskaper.

Om V75 på Bjerke tycker StigH: -Det skulle vara helt galet att inte göra så. Jaså? Tröst är att han tidigare påpekat att det (kanske) varit bättre att låta nån svensk liten travbana få V75-omgången. Mantorp kör tävlingar samtidigt som V75 i Norge, hur många betalande i publiken blir det, och hur mycket spel? Och Skrubbs (Visby) har väl inte en enda V75-omgång? Trots att nästan alla ska dit, så fort isen smälter och sno åt sig både kuskchampionat (LÅNE-kuskar) och andra låtsastitlar. Norrbaggarna omsätter visserligen ca 1 miljard i ATG-potten om året, och de betalar prispengarna (förhöjda) men vore det inte bättre att utveckla sin egen travsport? StigH motiverar norskt V75 med att omgången är ett -tack för hjälpen. 

Som om penningflödet inte vore nog, kan man (ej kostnadsfritt) sms:a till ATG, och få chans på miljoner (om V75-bongen slår in.) Påminner om Kjesarens nya kläder, alla blir lurade utom en liten flicka, gissa vem. Tack för kaffet.

Hovtramp/Ilse

 

 

2014 11 16

 

Foto: Hovtramp - som vänder rumpan till mot ATG:s förslag...

 Jahaja. Nu nöjer sig inte AB TRAV & GALOPP med hästar längre, nu vill ATG med Skraplotten i spetsen in på HELA spelmarknaden. Om det blir (det blir det..) en reglering på spelmarknaden vill ATG ha nya spelobjekt, sport-nummerspel och lotter. Kommer nån ihåg att Hovtramp som gillar hästar av kött och blod varnade för kommande spel på animerade hästar, sköldpaddor och sniglar, detta kan nu bli v(ä)rklighet.

Idag har ATG formellt ensamrätt på spel med hästar och får inte konkurrera med Svenska Spel. Reformen av spelmarknaden och spellicenser har aviserats av civilminister Ardalan Shekarabi (S.) Visserligen har ATG fått konkurrens av utländska (svenska) spelbolag som seglar under falsk flagg, i sällskap med äkta utländska aktörer, men varför inte stoppa inflationen i travsport istället, lyssna på gubbar som Rune Andersson och Uggla så att folk som är intresserade av travsport och hästar, åter kan få dregla över starlistor och fyrbenta idoler.

Sluta samtidigt att dela ut bistånd av svenska V75 intäkter till u-länder utan stake att driva travsport. Vi är ju inte kompisar varken när vi importerar olja eller smörrebröd. Som av en händelse letade Hovtramp lopp i Norge, men inte ens anmälningslistorna till Bjerke klarade ST/ATG av att lägga ut på rätt ställe, från början. Ja, nu ligger de där, men gissa varför. Tack Jan Hedrén, konverterad svensk travchef i Norge. Nu slipper Björn Goop (som vet hur man gör) bli ensam på Bjerke när Sverige anordnar V75 på norsk. 

V75 dygnet runt blir tillsammans med Viasatg travsportens undergång. Vart tog hästsporten vägen? Kan man spela på undergången?

 

 

Foto: Hovtramp - bättre odds på Malta?

 

Rubrik: Få tränare som jobbar lika hårt. Far och son, har vi hört det förut? Men hur i hela friden vet Johan Edlund hur hårt respektive hästfolk jobbar? Har han klätt ut sig till fluga på stallväggen och studerat hur travtränaren med hundra kusar i stallet springer runt för att hinna morgonfodra? Nä, jag vet att man inte får framgång gratis, men bruntungor som smörar hjälper till att fylla stallen hos de som redan har knökfullt. Gratis marknadsföring mot fika och tips, cykelpump mot en rostig spik. Med personal som brinner för sina uppgifter fungerar det, men glöm inte vilka det är som drar det tyngsta lasset.

Foto: Hovtramp - äntligen!

Inte minst därför blir man skitglad, när (scrolla ner!) det man skriver blir verklighet. Kanske nån tänkte till. Hästen som tjänade miljoner hos den lilla tränaren får komma "heeeem" igen (V64-utsändning och intervju med den lilla tränaren idag.) Ibland är Gud rättvis, hoppas att stjärntränaren som kammade noll med "Taggen" inte hunnit förstöra hela hästen. Många tycker säkert att den "lilla tränaren" skulle tackat NEJ till ett återseende, men mindre tränare lever med hästar på ett helt annat sätt, som stortränare har glömt för länge sen. De gillar sina kusar som individer, berättar för dem att de är "Kung i Baren" och får den respons de förtjänar. Elitloppet repris nästa? Lycka Till och Hovtramp håller alla hovar och tummar som finns!

Foto: Hovtramp/Lasse

Breddsport, elitsport eller bådadera?

Självklart ska alla sorters kuskar få finnas, men inte i samma division! Hur kul är det att sladda med en folkvagn på utsidan av en Porsche? Man blir beklämd när inte travsportens koordinatorer förstår bättre än att skapa kuskligor där lånekuskar som kör tusentals lopp tävlar i samma kuskliga som tränare/kuskar med några få starthästar. Som om detta inte räckte snor de år efter år championaten på landets småbanor.

 

Det är varken logiskt eller rimligt att nån ska ha en chans att hävda sig mot exempelvis Ulf Ohlsson, Jorma Kontio, Erik Adielsson eller Örjan Kihlström som kör häst alla dygnets vakna timmar och har detta som yrkesproffesion (hyrkusk.) Det känns ju nästan larvigt när de tar emot sina priser i V75-ligan eller kuskchampionaten på travbanorna. Självklart ska de inte tävla i samma kuskligor, hur svårt kan det vara? 

 

2014 10 30

EU-kommissionen drar Sverige inför rätta! (svenska spelmonopolet.)

Jahaja, men systembolaget då? När får man köpa vin i tobaksaffären som i övriga Europa och när kan man spela hos vem man vill? Först ut i ringhörnan är regleringen av sportspel och nätpoker, men var så säker på att hästsporten står på tur.

Licenssystem för svenska spelmarknaden (häst) behöver ju inte vara fel, om det ger mer pengar åt de AKTIVA, de som ser till att trav och galopptävlingar kan hållas. INTE enbart högre återbetalning till spelare och högre omsättning på totospel, barockt mycket mer pengar ska gå till SPORTEN. Staten ska definitivt inte åtnjuta 35 horribla procent i skatt. Detta kan man oavkortat skylla på usla förhandlare, lika usla som de som tidigare företrätt professionella travtränare, och i viss mån även hästägare och uppfödare.

Eftersom inget har hänt, måste de ju betraktas som usla. Vem vill bli bjuden med armbågen och käka kvarglömda smulor?  Spelmonopolet har klarat sig på att agera skydd för att begränsa spelberoendet, skitsnack. Statens intäkter är krasst kalkylerade belopp i budgeten, som borde ha gynnat HÄSTARNA istället för ensamkommande flyktingbarn och löneförmåner och middagar åt misslyckade låtsasmyndigheter.

Så vad handlade det egentligen om när Sverige stod i EU-skamvrån?

Passivitet i spelregleringsfrågor. Några ynka timmar senare meddelade den nya regeringen att spelmonopolet ska rivas och ett licenssystem utformas, där ansvar och konkurrens ska ske på lika villkor. Nu har svenska travtränare sin jättechans att sätta ner foten. Det spelar ingen roll vilka spelbolag som får licens, om det inte finns några kusar att spela på! Varken staten som suttit mätt i så många år, eller övriga aktörer som leker myndighet med egna överdomstolar och betraktar travsportens aktiva som egna kunder, vill bli utan inkomster.

Aktiva hästmänniskor tillsammans, har upphandlat en kund, som sköter deras ärenden nästan hur de vill och utan att behöva stå till svars. Om problem uppstår (skatteplanering) bildas bara ett bolag till, och det tog några år att knäcka koderna och kunna följa pengarnas kretslopp.

Den stämningsansökan som inlämnats via EU kommer inte att innebära omedelbara förändringar i ATG:s monopol, eftersom ansökan inte ens är en offentlig handling ännu, och den som vill veta mera får nöja sig med pressmeddelanden och officiella svar. För att fortsättning ska följa måste EU-kommissionen hitta någon nationell regel, en direkt överträdelse.

EU-länder som bytt från monopol till licenssystem har haft jobb att hitta en lämplig skattesats. Blir skatten för låg, kan återbäringen till spelarna bli så hög att risk för spelmissbruk föreligger. Med för hög skatt, skulle nog inte de bolag som idag erbjuder spel illegalt i Sverige, ens söka licens...Det finns inga siffror på vad utlandsbaserade bolag (verksamma via internet) omsätter tillsammans, men förmodligen är summan högre än ATG:s hela omsättning, det finns i allafall inga motbevis.

     

Foto: Hovtramp/Lasse

Viktigt är att rätt människor styr trav och galopp-Sverige.

Människor med rätt kompetens, äkta känsla för hästar och insikt om vad som behövs för att föra sporten framåt, inte bara fokusera på kulorna som rullar in! Sverige har världens skickligaste travmänniskor, som åtnjuter extremt liten del av kakan.

Galoppen kommer att få ett rejält uppsving inom kort, bidragande orsak är den nya galoppbanan i Upplands-Bro och den som numera ror skutan. Äntligen en riktig människa i galoppens finrum, nästan så man får återfall och målar om nån av travarna till fullblod. Hade travorganisationen haft samma kompetens inom räckhåll (vett att behålla kvalitet) istället för att leta animerade Viasattare, hade många haft en helt annan smak i munnen. Att lyssna på skraplotter får en att förbereda sig för nedräkning. Så själlöst, så enbarmligt, lika kallt som i en fiskdisk. Noll likheter med hästsport och hästar av levande material.  Usch.

ST:s nytillsatta generalsekreterare Johan Lindberg

uttalade sig i Travronden – bättre kontroll över banornas ekonomi (?!) Öh, det är väl banorna som ska kontrollera att ST sköter ruljansen och helst vrålbantar hela organisationen. Inte med en person per våningsplan, utan med ett skalbolag i taget. Publik och hästägare är våra kunder (citat Lindberg.) Nä, nu vart det nog lite fel, ST är kund hos de aktiva, och det dyraste samlaget de någonsin haft. Diverse avtal som förhandlats fram (reviderats) har bevisligen inte gynnat de aktiva, snarare tvärtom.

Travtränarpensioner försvann ut i periforin, tillsammans med försäkringsupphandlingar som fick travtränare med stressrelaterade åkommor och diskbråck att sätta kaffet i vrångstrupen. Det man trodde sig ha, hade förhandlats bort och berättats i finstilta ordalag på en hemsida, suck. Eftersom hästfolk (proffsen i gemen) är ett segt släkte svalt de hellre själva än att hästarna saknade havre. Och int´blev de nå bättre int, men med nyval och norrländska krafter finns åtminstone hopp. Och äntligen har SHT/Solvalla Hästägareförening rört på sig i en gemensam aktion (demonstration.) Inte en dag för tidigt, men kanske för sent. Det "besvärliga" gubbar som mer eller mindre åts ut (vuxenmobbing) påpekade redan för 25-30 år sedan i Hästägarföreningar, var nog inte så korkat i allafall.

 

Foto: Hovtramp/Lasse

 

För dig som gillar travpolitik...

den här länken leder även en blind häst till vattnet...

...åsså det där evinnerliga flyttandet. Travtränare byter travbana, inte undra på ibland. Travtränare byter hästar, med varandra. Nästan alla hästägare tror att det ska bli bättre någon annanstans. Hästar flyttar inte, de flyttas. Men varför flytta hästar som trivs och tjänar pengar? Är det godare kaffe hos stortränare med hundra hästar i stallet? Hästar som trivs har en anledning, oavsett vem de bor hos och vilka rutiner de har. Det finns många exempel, åt båda håll, men oftast beror framgångarna på hästskötaren (som inte sällan är en mindre tränare som gör allt jobbet själv.)

Foto: Hovtramp/Lasse

En fantastisk kuse tjänade 3.027.000 kronor hos en mindre travtränare (räcker till havre.) Eftersom vinnarcirkeln är större på nationalarenan Solvalla flyttade kusen i september 2011, till en tränare som tar nästan dubbel så mycket för samma arbete och träffar hästen mycket mindre. Sen dess har det inte räckt till havre (19.500 spänn har skramlat in på kontot) och framgångar har uteblivit. Synd på så fin häst. 

Hovtramp/Ilse

 

 

 

 

 

 

 

 

2014 10 19

Tänk om om inte fanns. Då hade Svensk Travsport haft en lika levande och underhållande hemsida som exempelvis Svensk Galopp. Inga förmaningar, inga floskler, inga "veckobrev" men välarbetade artiklar, nyhetsuppdateringar och mängder av bilder värda namnet. Dessutom, texter som gör alla rättvisa, och det bästa av allt - alla får vara med.

Inte bara mediakåta stortränare, äckligt rika hästägare och Elitdivisionen. I galoppsport är nämligen nästan alla ryttare "catchdrivers" men de får göra lite mer än att bara bära runt en väska med sadeln i...om de vill ha några uppsittningar...

Foto: Hovtramp/Ilse - minsta galoppsadeln...

 

Svensk Galopp med en färsk svensk rykare från Newmarket!

 


Vill du läsa mer om svensk galopp?

Rixhästen Shepard Gate hittar du på Rixgaloppenhos Madde Smith...

 

Foto: Hovtramp/Ilse - Rixhästen Shepard Gate

Snart är det dags för fullbloden att spränga ljudvallen i Upplands-Bro kommun, när Täby galopp blir Önsta galopp. Det mesta om "stor-bygget" går att följa på galoppens hemsida. Det blir något i hästväg! En absolut konkurrent till tråkiga travbanor som inte förstår sig på hur man lockar till sig publik...Allt behöver inte vara tråkigt och dyrt, det finns något som heter kundvård och service, motpol till "hit med pengarna och försvinn!"

Överraskning eller inte?

Svensk Travsports tidigare Generalsekreterare Ulf Hörnberg blir ny VD för Svensk Galopp! 

Hörnberg börjar galoppera i november, efter 12 år i travselen och 2 år som ekonomichef i samma kåk. Galoppen har sitt högsäte i Hästsportens Hus (Silvergrisen) på Solvalla Travbana, så hissen och kaffemaskinen blir desamma. Hörnbergs kontaktnät lokalt och globalt, kommer väl till pass för galoppens behov, och han kan ju knappast vara rädd för de utmaningar som väntar, med tanke på de senaste årens turbulens i travkorridorerna.

Som gammal kadett (Kavalleriets kadettskola) borde Hörnberg inte vara rädd att klappa kusar i vinnarcirkeln, och efter 14 år i travsporten kan det v(ä)rkligen vara dags att sadla om. 

Prestigelös, trygg norrlänning som dessutom gillar när det är högt i tak, det kan bli riktigt underhållande att följa galoppens utveckling närmaste tiden. Sällan eller aldrig har det känts så hoppfullt! Senaste tre galjonsfigurer på VD-stolen har gett ett blekt strypkoppelintryck under pressmöten och tillställningar, som när någon osynlig i bakgrunden styr och ställer...

I travsportens korridorer ligger maktröken tung, inte minst sen Expressen-gänget klev ut och Viasatfolket klampade in. Den askan slipper Ulf Hörnberg att trampa i, förhoppningsvis lägger han ett på ett extra kol att utveckla den sport som så länge behandlats styvmoderligt av "min sport" - travsporten.

 

Bara en sån liten petitess som att det inte finns utrymme för lite galopp i Travronden (ex.Trav&Galoppronden) det känns småaktigt, så länge totospel finns och kulor rullar in. Nutida tipstorskar kan gott ägna en kväll åt Sulky&Sadel så får de samtidigt något man sällan får i Travronden - skratta! Såvida man inte vet något som inte andra vet, då kan man skratta åt vilken smörig intervju eller artikel som helst. En serie om småtränares kämpande landet runt för att överleva skulle inte sitta i vägen - utsikt från skitstacken? Skippa politiken och låt fler aktiva ta plats, travsporten har fler än tre travtränare och femtioelva lånekuskar.

Man kan faktiskt ha hjärta för både fullblod och varmblod samtidigt, gemensam nämnare är det många glömmer - hästen.

    

Foto: Hovtramp/Lasse

Två herrar som kom utmärkt överens i stallet så länge de inte kom åt varandra, två vinnare. Ett fullblod och ett varmblod. Dessutom - tränade av samma (trav) tränare.

 

Fullblodet startade 62ggr, 8-5-4 (286.955:-) bild med världens främsta (levande) jockey.

Varmblodet startade 125ggg, 23-23-15 och travade in 2,8mkr.

Kanske kan trav och galoppsporten närma sig varandra på samma respektfulla avstånd som krigarna på bilderna, umgås utan avundsjuka och lära av varandra...

 

Har Svensk Travsport skrivit travboken för barn eller är det bokförlaget?

Om man läser lite noggrannare i texten, så finns faktiskt författarnas namn, men första intrycket är ändå att boken om travsport är ett ST-projekt, så det så... och första travboken för ungdomar är det absolut inte, en hel serie författare har gett sig på ämnet tidigare...

TRAVSPORT innehöll också dessa böcker som är slutsålda, men finns på biblioteken...

            

 ...och när de gamla tar slut...kommer nya (ett hot, inget löfte...)

 Hovtramp/Ilse

 

2014 10 12

Tillbaks på jorden. Long time no see.

 

Länk nedan till ATG:s reklamponny Vinnie, som bor på Alby hos Stig H (om Du vill hälsa på...)

Hur ATG gör reklam för miljonbelopp med megamoguler...där rök prispengarna!

http://www.hippson.se/hippson-tv/atgs-nya-hastiga-reklamvideo.htm

Omvänd maknadsföring? All reklam är reklam?

ATG blev fälld för oetisk reklam. Reklamfilmen som ATG lanserat stenhårt med den lilla shettisen Winnie, fälls av Spelbranschens etiska råd, för att ponnyns pappa angavs vara bipolär och slutade jobba. Sällan eller aldrig har dessa slipsnissar fantasi, plagiat från Budweisser så det luktar öl lång väg, och dessutom  borde väl shettisens farsa kunnat haft nån lämpligare sjukdom än bipolär, kryptochid eller DMSO-förgiftad eller nåt liknande...

Den olyckliga formuleringen har upprört många och ansågs förstärka fördomar om bipolär sjukdom (manodepressiv.) ATG:s reklamfilm anmäldes av en representant för Riksförbundet Balans, som arbetar för att öka kunskap om bipolära sjukdomar. ATG har lovat att inte göra om sitt misstag.

ATG borde ha dömts att skänka en ordentlig sudd till Balans. Har man råd att satsa så mycket av de aktivas och spelarnas pengar på en ponny (!?) som dessutom har en skötare med skyhög lön, har man råd att göra vettigare reklam. En shettis är dessutom en ponny, och borde ha bytts ut mot ärrade travkrigare, de som kutat in miljoner åt sina hussar och mattar – och ATG. Svensk Travsport borde haft mycket bättre koll på dotterbolaget ATG, med tanke på alla floskler om värdegrunder de slängt in på hemsidan.

ATG:s egen Kanal75 borde ha anlitats för travets reklamfilmer, oj vad mycket prispengar det skulle blivit över! Nä, i stället åker man över halva jordklotet för att filma vildhästar (INTE travhästar) och lejer bort jobben till svindyra reklamknuttar. När det finns riktigt duktiga filmare på Kanal75 som Tomas Blomqvist, ATG borde skämmas.

Titta gärna in på ATG:s årsredovisning av reklamkonto. Dags att sätta ner hovarna gott folk. Vad skulle ATG göra en lördag om inte de aktiva – eller spelarna fanns? Mata Vinnie med morötter eller fika med Åkestam-Holst? Aldrig har så mycket onödigt folk figurerat i travsporten som idag. Sportchefer travas på varandra och travbanor använder sig av konsulter så fort de ska lyfta röven från stolarna. Travbanor är fortfarande ideella föreningar byggda av medlemmar, och Svensk Travsport är fortfarande ingen myndighet. Suck.

Hovtramp 

 

 

 

2014 09 13

länk till Svensk Galopp avdelning Önsta...

...på granngården Önsta (Bro) togs första spadtaget på den nya galoppbanan. Nä, inte stallbyggnaden, först läktaren. Samtidigt avvecklas Angarn i Vallentuna, fullblodens motsvarighet till Grosbois. Så frågan kvarstår, vart ska alla amatörer och småproffs som inte får plats på Önsta ta vägen? 

På bilden med storspaden syns fru Seth, Kommunstyrelsens starka Ordförande i Upplands-Bro (M) även ägare till storgården Almare-Stäket, som håller polohästar med gott om plats. Leif Almgren från ATG och Marcus Andersson, Birka byggbolags VD (vilket klipp!) samt Jan Kleerup från Svensk Galopp. Spänningen är olidlig, vad rymmer ett upplevelsecentrum? Blir det opera, trädgårdsfestivaler eller galopp? Alltihop är värt att upplevas, bara hästarna prioriteras!

Foto: Hovtramp/Lasse

Oavsett vilket blir galoppbanan en efterlängtad, välbehövlig vitamininjektion för hela kommunen. M-kvinnor har förmodligen inte sett eländet i Bro Centrum, de handlar säkert närproducerat i närbelägna Sigtuna och håller sina telningar borta från slöddret. FP-kvinnan kunde ju inte ens skilja på en sulkyhäst och en galopphäst när hon hälsade galoppen välkommen i lokalposten. ICA-handlarn får givetvis utöka sortimentet, galoppfolk vill ha mer än falukorvsringar, 5-liters Cola och chips. Och skamfläcken (bänknötarna som inte drar sitt skattestrå till stacken) får flytta på sig när riktiga lunchgäster som vill ha mat anländer. Ölstanken kan saneras med högtrycksspruta. Förhoppningsvis får överlevaren Blomsterbutiken i Bro leverera blombuketter till vinnarcirkeln, och Klipphörnan får putsa dubbelt så många hjässor. Spänningen är olidlig!

Foto: Hovtramp/Ilse

 ...här kommer länken till Svensk Galopps starka kvinnor!

Foto: Hovtramp/Lasse - Ninni Westerlund, stark galoppkvinna...

Hovtramp Ilse&Lasse

 

2014 09 06 ....i väntan på Derbyt!

https://www.travsport.se/article/2.292/1.398612

Svensk Travsport om Lactanase

Svensk Travsport/ST skriver – vi får just nu frågor om Lactanase...

och då undrar man ju givetvis vad som egentligen döljer sig mellan raderna?                   

Har ST:s oväntade "hemmahosbesök" resulterat i att man hittat Lactanase i aktivas stallutrymmen? Prover analyserats som visat sig innehålla eftersökta substanser neutraliserade av andra godsaker? Lactanase är ett humanpreparat, avregistrerat redan 1965 som i ursprungligt skick innehöll Aloe-extroid och Fenolftalein.

Lactanase marknadsförs helt öppet av nätbutiker som säljer ”allt du behöver för din häst och lite till” Varför kollar inte ST vilka kunder nätbutikerna har, då blir det ju enklare att göra hembesök och man slipper gissa eller slösa bort dyrbar tid. Kanske till och med kan spara in några hästliv. www.streeteleven.se (varsågod!) Christer Nilsson på Alnö, vilka kunder har du? Du glömde skriva org.nr på hemsidan, men det mesta finns ju samlat under företaget Basdata.

ST skriver att injektionsformen kan orsaka svåra skador, men inte hur. Vore det inte ganska bra att berätta för alla som älskar hästar om preparatets biverkningar? Givetvis kommer de som använder DMSO, Tildren och diverse blodblandade mjölksyrepreparat att fortsätta galenskaperna, utan minsta samvetskval...för hästen. Det skadar aldrig att upplysa i klartext om vad som händer, biverkningarna är kända. Man behöver inte åka till slakthusen för att känna till detta. Det är överveterinärens ansvar att förmedla kunskap, på ST:s hemsida. För kvackarna finns alltid nya hästar när de gamla tagit slut, för ST med sina tjusiga värdegrunder borde en mer långsiktig travsport vara aktuellt.

Foto: från tysk veterinärbok

Lactanase är inget läkemedel och saknar därför karenstid, men reglementet (§44) föreskriver klart och tydligt att inga behandlingar får ges som förbättrar eller försämrar prestationsförmågan inför lopp. Eftersom du inte ens får kyla hästben med kallvatten mellan värmning och start, är det ju märkligt att man tar så lätt på alla dessa kvackare som far land och rike runt i sina blanka bilar. Dessutom borde hemma-hos-besöken göras där det finns anledning till besök, inte hos nån liten sketen amatör med en enda häst som råkat misslyckas med en blistring, medan den licenslösa storskurken på samma gård garvar läppen av sig ( hela vägen till banken.)

Hovtramp/Ilse

 

2014 09 04

Foto: Hovtramp/Lasse, text: Ilse 

Öppet Hus på Skråmsta (i söndags..)

Skråmsta Stuteri utanför Bro visade upp "sina" hingstar, bjöd på tipsrunda, traktoråkning ut till stohagarna och fika. Fler på plats än på Solvalla en regnig kväll i november. För de yngre fanns Solvalla Travskola på plats, där Nicole Mellberg jobbade häcken av sig med ponnyridning och prova-på-körning av snäll shettis. Hann dessutom svara på frågor och övervaka säkerheten. Svensk Travsports medarbetare (ett helt gäng) svarade också på frågor och delade ut hingstskataloger och reklamprylar. Hela familjen Skråmsta Stuteri deltog och bidrog till en både lärorik och trevlig dag. 

     

 

Nestorn Christer Dahling hade trevligt med "gubbgänget" i solen och har förtjänat en guldmedalj för länge sen, för sina gärningar och sitt kunnande som berikat travsporten på många sätt. Minns honom som noggrann stuteriförman på anrika Väsby Stuteri i Rö, där han ansvarade för dyrgripar som Frances Bulwark, Frances Nibs och dåtida storheter som Scotch Nibs. Utan Dahling hade nog Elin och Martin (Ekström) stått sig ganska slätt. Elin matade proberhingsten med kakor genom salsfönstret, på baksidan av det vita träpalatset, medan vi ungar motade in stoflocken från betet, över gamla Norrtäljevägen, och viftade med röda flaggor. Stallgubbarna, inklusive Dahling och farfar (inga damer) körde med oss småungar som om vi var anställda, och många skrubbade knän och armbågar blev det. 

Frances Nibs och farfar Frans, Väsby

Carina Dahling-Satrell (stuteriägare tillsammans med sin man Anders och vice ordförande i Styrelsen för Svenska Hingsthållare) berättade underhållande om hingstarna under hingstparaden. Riktigt kul att få veta lite kuriosa om respektive hingstars egenheter. Skråmsta Stuteri har kennelnamn C.D och har varit verksamt i nuvarande regi sedan 1964. Just nu finns 115 CD-hästar i "arkivet" och fler ska det bli. Nimbus C.D. startar (söndag) i Svenskt Travderby, tränas av Per Nordström och är uppfödd av Anders Satrell. Tidigare Derbydeltagare är Pripps Porter, Kadett C.D. (även Kriteriet) och Molle C.D. Med få fölston (5-6 stycken/år) gäller det att planera hur spermierna ska fördelas. Nimbus mamma Kiss of Life är betäckt med Formula One och har en 1-åring efter Scarlet Knight. Det hade ju sett konstigt ut om man valt nån hingst som inte står på Skråmsta...

Uppfödningar man direkt kommer att tänka på, förutom Hilda C.D. är Carolo Min, Petit Aubiose och Pripps Porter som alla betat gräs på Skråmstas marker. Och hingstar som Speedy Spin och Crowntron som stått till tjänst på Skråmsta Stuteri. Självklart blev det en Speedy Spin och en Crowntron innan man kom på andra tankar...

Formula One, alldeles för tidigt och onödigt till aveln...

Stuteriets hingstar visade snällt upp sig, men undrade samtidigt vart stona tagit vägen.

Avel är ju inte enbart en skönhetstävling och det var klart underhållande att kunna jämföra hingstarnas pondus och karaktär, när de gick "catwalken" och deras normala rutiner blev omkullkastade. Att betrakta en hingst på bild i en vackert arrangerad avelsbroschyr är bara en del av sanningen, det mesta går att kamouflera eller photoshoppa. 

Formula One, fantastisk individ, får nu ett kul liv med damer istället för att vinna Elitloppet...

  

  Majesty of Rock, stolt att få visa upp sig med ägaren Lotta.

 

Mythical Lindy - pampig hingst i bra författning som gjorde intryck.

Scarlet Knight, visade musklerna och letade efter stona...

Super Photo Kosmos, läcker hingst som gav  mersmak.

...därför, en bild till på Super Photo Kosmos, i helfigur.

Tap In, trivsam typ och pappa till alla choklad och mjölkfärgade avkommor.

 ...nu börjar det kännas som en marknadsföring av Skråmsta, men det var faktiskt en riktigt lyckad dag. Solen sken, alla visade intresse och förhoppningsvis bokades några nya spermier in efter att hingstparaden var över.

 

...Om inget facit funnits och ingen förhandsinformation om vilka hingstar som visades, gjorde Super Photo Kosmos rejält intryck. Han blickade självklart ut över publiken, mäktig med kroppsdelarna på rätt ställe och en härlig blick. En sån vill man ha. Eller varför inte en grå, innan de sista Torg-avkommorna (Orlov) försvinner. Snålvattnet rinner, det gäller bara att hitta ett lämpligt sto. Det folk ofta glömmer, att stoet står för (minst 50%) i avkomman, och att sto och hingst ska passa ihop! Det vore betydligt lättare om hingsten fått välja själv... 

Hovtramp/Ilse&Lasse

2014 08 25

Foto: Hovtramp/Lasse text: Hovtramp/Ilse

Party-party hos "Tant Grön" på Menhammar Stuteri när SHK/Svenska Hästsportjournalister bjöd på fest i lånad loge. Efter 75 år bjöd "klubben" på middag med underhållning och visning av Hultmans (Travkompaniets) Menhammars och Bokos avelshingstar och övriga hästar.

Margareta Kleberg-Wallenius höll ett långt och intressant välkomsttal, och vi fick bland annat veta att hon måste krympa ner anatlet hästar från 155 till...150, det är trångt nu! Valda delar av ATG medverkade eftersom de hade eget kalas i samma loge.

  

ATG:s tidigare flaggskepp Gert Lindberg berättade intressant från sin tid som boss, och om hur spelformen V65 utvecklades till en farsot i hela Sverige. Säkra kort som Loket tog in de fyrbenta i Bingo-Lotto och hästar som Legolas visade vägen. Kvällens församlade höjdare bleknade givetvis i jämförelsen. För vem vill ha V75 varenda dag, lånekuskar staplade på varandra och "travtränare" knappt torra bakom öronen som kläcks i parti och minut. Vila i frid bröderna Nordin, när trav var trav. Inflation kan vara början till undergång (V86, suck.)

Saknaden är stor efter V75 en gång i veckan, då man fick dregla över startlistor innan de hunnit torka. Eller ännu tidigare, V65! Tänk att få åka en fredag och komma hem på en söndag, efter turné med häst. Många OK Motorhotell blev det, och en hel del rosetter också. Något annat än travprogram och Ronden hanns inte med att läsa, såvida det inte handlade om häst.

SHK förärades i allafall på fölsedan med en 75-tusing från ATG, en lapp för varje år, trevligt. Den lövade logen blandade välkända ansikten från travsporten med Silvergrisens tjänstemän, hingsthållare, skrivbordsuppfödare och hästskötare. Kul blandning och intressanta samtal. Tänk att man kan lovorda målvakter som köpt licens på postorder, utan att förstå innebörden.

  

Stefan Hultman bjöd på sig själv och berättade med inlevelse om sin verksamhet. Hästar visades upp och under rundvandringen fanns några godbitar... som ska bli kul att följa. 

23.488.423:- insprunget totalt 58 starter 31-8-3 samt 119 avkommor, och fler ska det bli...

avelsplanering, vem får flest skjut?

 

...inte bara Marre, Panne också.

Avelsverksamheten på Menhammar liknar en gottpåse, för de som har råd att välja. Stuteriveterinären öste beröm över Zola Boko, men "gamlingen" Going Kronos vann skönhetstävlingen. Frivilliga och framtvingade spermier, blivande Kriterie och Derbyvinnare, åtminstone är risken hög, med de bästa stona inom räckhåll. Ordvitsarna i namnvalen som Margareta Wallenius kläcker är roliga att följa - Rolling Stones undan Hot Pants, icke att förväxla med rockgruppen. Än så länge hingst, annars får det nog bli namnbyte. Fast å andra sidan - no balls no problems.

 

 

 Chocolatier, pigg på brudar...                      Going Kronos, inget mer att bevisa...

  

lättlurad eller kul lek? Chocolatier på jobbet        Mack Lobell 30 år!

...många fler bilder finns naturligvis, men nu missade ni inte hela festen i allafall.

Tack Menhammar, Margareta Wallenius, stuteriveterinären, Hultman & personal och SHK!

Hovtramp

 

2014 08 04

...annorlunda trav i nutid (inte i framtiden som i svensk monté!)

I Norge är man inte rädd för att prova nya grepp i travsammanhang. "Lilla" Biri travbana bjöd i fredags på Biri Allround, där tio hästar möttes i två lopp, ett MONTÉ-lopp + ett SULKY-lopp. Solvalla släng er i väggen, alternativt haka på. Fast Sundbyholm blir väl först som vanligt?

Montéloppet innehöll alltså tio travhästar som klarade både sadel och sulky.

Hur det gick i montéloppet? Så här:

Løp: 3Målfoto
Start: 01. 08. 2014 kl. 18:50 Bane: Biri Travbane Løpnavn: BIRI ALLROUND - OBJEKTSERVICE løpet.
Premiesum: 66000 Distanse: 1609 Baneverdi: Startmetode: Auto
PlasseringStartnrHestens navnDistSaml tidKM tidPremie krInitialerKuskEvt odds
1 1 Hitchcock* (US) 1609 1:57,4 13,0a 30000 FH Malin Berås *12
   
Far: Windsong's Legacy (US)
Mor: Mystical Oaks (US)
Eier: Danmark ()    
Oppdretter: U.S.A.
2 9 Out Of Nowhere (DK) 1609 1:57,6 13,1a 15000 MMO Martine O. Sørvik 329
3 2 Trinitro 1609 1:57,9 13,3a 9000 MMO Anna Rønning 308
4 4 Zetus (US) 1609 1:58,2 13,5a 6000 SK Elsie Hafskjold 380
5 5 Lumiere de Nuit 1609 1:58,3 13,5a 4000 ØT Amanda Robertsen 180
6 8 Lobella B.B. (S) 1609 1:58,3 13,5a 2000   Liv Pedersen 353
0 6 Moon Dreamer* (US) 1609 1:58,9 13,9a   ALW Anita Valstad 295
0 3 Onion F.H. (DK) 1609 2:02,7 16,3ag   TOH Siv Emilie Løvvold 73
Distansert 10 Phil des Bassieres* (FR) 1609 2:07,7 dist ag   TF Mina Haug 726
Brutt løp 7 Lorne Elijon Gatling 1609   br ag     Kristine Kvasnes 86

 

Vunnet: 1 Lengde
Tempo: , første 500 1 09 9 (1 Hitchcock*), 1000 1 14 4 (1 Hitchcock*), siste 500 1 15 0
Odds: V: 1,28 P: 1,12-2,17-1,35 TV: 10,76 T: 76,83
Omsetning: V: 24511 P: 11600 TV: 17218 T: 51805
Total omsetning: 105134

 

2014 08 02

Foto: Hovtramp/Lasse

Böter i travlopp...

...sker efter strikt påföljdsmall som ST/Svensk Travsport bestämt efter loppets dignitet och kuskens inverkan på prisplacering i loppet. Varje travdag (364 dagar om året) utdöms böter. Självklart ska kuskar och ryttare straffas om de utsätter konkurrenter (hästar) för farliga situationer. I monté sker fortfarande galet farliga nedtagningar av galopperande hästar, orsaken är oftast olämplig (ej tävlingsmässig) häst, alternativt ej tävlingsmässig ryttare.

...kan jämföras med vissa lärlings/amatörlopp där det offras hästar när kuskar tappar huvudet.  I sulkytrav med lite ”bättre klass” på kuskar och hästar händer (statistiskt) få incidenter och olyckor, merparten av kuskarna är extremt uppmärksamma och skickliga. Däremot förekommer som i alla sporter där pengar är inblandade, både tjuvnyp och tricks.

 

När travbanor utdömer böter sätts fantasin i gungning, eftersom egentligen bara kusken/ryttaren vet exakt vad som hänt. Vid  nylig V-75-tävling utdömdes 1100 i böter till en av landets mestvinnande kuskar, för att ha stört medtävlare. 

Stört eller störd är frågan när ofog sätts i system, år efter år, titt som tätt. Vad gjorde han?Körde över konkurrent med flit? Tog upp för kraftigt, ströp tempot så övriga höll på att gå omkull som plockepinn? (vanlig företeelse i travlopp.)

dags för amerikansk hjälm för hästar?

Nä, han nockade hästen bakom med sin hjälm, när den kom för nära. Hur det gick? Konkurrenten galopperade förstås, diskades och utgick. Själv kom nocke-kusken 2:a. Det var långt ifrån första gången, förmodligen inte heller den sista. Sveriges djurvänligaste travkusk. Här borde ha stått efter bötesbeloppet – nockat häst med hjälmen, en medveten handling.

Fler exempel på Svensk Travsports oförmåga att uttrycka sig i klartext.

Tränare fick 5.000 i böter efter V-75 seger, för olämplig behandling av hästen. Hur låter det för ej insatta i travsportens hieroglyfer? Klippte kusken till kusen med långspö? Olämplig behandling i duschen? Olämplig är ett ord med dramatik.

 

Just de